Småland. Born & raised. Som jag plikttroget besöker varje sommar. Försöker hitta rötter.
Slå rot. Men fumlar i någon-annan-mans-land. Småland är inte mitt längre. Men för en vecka låtsas vi att Eksjö är vårt. Vi besöker dem vi älskar som vi håller av, om och hårt i.
Varje sommar ber vi om ursäkt för att vi hörts för lite under året som gått. Och faller i glömska minuten efter då orden tar vid där de slutade senast.
Småland är vemod, nostalgi, svek och förlåtelse. Däremellan en massa acceptans och välvilja. En plats som format mig och låtit mig ta spjärn ut mot resten av livet.
Jag försöker ha öppna ödmjuka armar och tacksamhet till alla som är kvar. Till alla som har format och utmanat mig. Det blev inte så dumt ändå.
