Home sweet home

        

Det är helg! Slasket har torkat upp, vi har minst en gåendes tvilling och kaffe i koppen. Bubbelgrace igår hos våra grannar lät som en bra ide då.... Själv kommer jag bota detta med promenad på djurgården med en av världens bästa vänner. Men just nu njuter vi alla i detta rum, som börjar ta form. Det är kul med inredning! 

I mina gömmor

Ja, fröken präktig har bakat semlor. Med egen mandelmassa. Det blev sådär farligt gott.

Min man är löjligt förtjust i semlor, så i vanlig ordning fick jag gömma en.

En att ha som egenfika idag när twinsen somnat. Har ni också godisgömmor? Det har väl alla? Min man kan absolut inte känna skillnad på dyr, fin choklad utan mular i sig den lika fort som en giffel. Så kan man ju inte ha det. Det är vi väl överens om?!

Jaha. Ni tror visst att jag verkligen slår mig ner med svenska dagbladets kulturblad och läser den där artikeln om Nashville som jag egentligen vill läsa? ?Tusan heller! Jag slår mig ner illa kvickt! Må så hända att en teckning av universum (inte min) och en grymtande gris (min) och ett palmträd gör mig sällskap. Bara grisen är tyst och den sovande vagnen utanför håller tjattran njuter jag av min präktiga semla mitt i oredan. Är inte det att fånga stunden så vet i katten? // carpe diem

tvillingrum

        

Albert & Williams rum är äntligen klart! Det firar vi med ett bildregn!

Att dela rum är ju rätt gulligt ändå...

Nästan allt i tvillingarnas rum är gåvor. Mycket doppresenter som äntligen har fått komma fram.

        

Tänk vad det går att åstadkomma av ett rum utan fönster och med hela husets el, vatten och -krypgrundssystem. Allt är nu gömt, glömt och förlåtet.

Välkommen hem Albert & William!

Orange is the new black

           
Har ni märkt hur ljust det är på eftermiddagen nu? Har ni känt hoppet komma tillbaka?! Har ni läst danska magasinet Costume någonting? Och druckit latte samtidigt? Och mumsat på något choklad-havre-nyttigt? Det har jag.

            '

Har ni försökt göra fåniga små stileben på diskbänken? Rengjort kaffemaskinen? Och kommit på hur katten boveteflingor ska ätas? Det har jag.

        

Har ni missat 70-tals trenden? Att brunt och orange är hetare än hetast? Har ni fattat tycke? Det har jag.

Har ni firat att er nya ur-trendiga lampa kommit upp med era närmsta grannar? Bjudit dem på kycklingburgare med curry coleslaw och surdegsbröd? Har du åkt pulka i timmarna tre? Bränt sönder stekpannan och ätit glass du inte tål? Det har jag. 

Hoppas ni har en lika god helg!

Träningspepp!

       

Jag är så taggad för mina magmuskler. För mina rutor. Ja, alltså de är ju obefintliga nu, men jag har äntligen tagit tag i min stackars försvagade buk. För hur glammigt låter det med delade magmuskler efter graviditeten? Inte blir det bättre av att ha burit på två samtidigt.

Jag är fasen bara trettio år och vägrar skaffa mig putmage och framtida ryggproblem. Så varje vecka kommer jag träffa kompetenta naprapat Mary-Lou, som ska guida mig till en hel mage. 

Det pratas ju väldigt lite om delade magmuskler, men omkring 50% av alla mammor har just delad magmuskulatur. Man är helt enkelt försvagad i de inre magmusklerna och det krävs speciell träning för att få dem att gå tillbaka. Att ignorera detta är dumt, då får den yttre magmuskulaturen jobba för att hålla dig upprätt, och det blir jobbigare för kroppen att få en bra hållning. Jag vill hålla i många år och känna att faktiskt JAG kan bygga min kropp och dess utseende. 

Jag har en djup delning. Just för att jag har tränat hårt och skaffat mig en stark "yttermage". Ajabaja! Tillbaks på ruta ett. Gör om gör rätt. Jag ger det gärna fram till sommaren. Men när sommaren kommer, då är mitt mål att kunna träna obehindrat! Magrutor, välkomna tillbaka. Beach 2017 ska jag var i mitt livs form. (Låter ju rimligt ändå)

Så varför alla dessa bilder på träningskläder?! Jo, för att jag är så taggad att jag länsade Adidas häromdan. Sedan tyckte jag att dessa godbitar är värda en helt egen garderob. I brist på magmuskulatur, blev jag med träningsgarderob. Det låter väl logiskt?! Jag verkligen älskar Stella McCartneys kollektioner för Adidas. 

En stark och frisk mamma. Det är just vad jag vill vara. Jag fattar att selfie och iPad-generationen är en mer stillasittande sort. Upp till oss vuxna att visa att träning är viktigt!

Nyttigt mellanmål; energihavrekakor

        

Mellanmål. Tänker ni också på bröd och fil? Äter man inte det rätt ofta? Äter inte våra barn det, typ jämt? Jag har börjat samla på bra, roliga och nyttigare alternativ till mellanmål. Men vänta; -Barnen måste också gilla det! Utmaningen har börjat...

Men faktum är att blandar man allt nedan till en ända röra, något smulig sådan, rullar och sedan plattar till kakor får man tummen upp av min värsta kritiker; Hugo 5 år.

4 dl havregryn

1 dl krossade linfrön

1/2 dl sesamfrön

1 dl russin

200 g mörk choklad (grovhackad)

2 msk kokossocker

1-2 tsk vaniljpulver

2 msk kakao

75 g smält smör (låt svalna och rör sedan i följande;)

2 ägg

1 1/2 msk sirap 

Blanda allt väl och forma sedan till "cookies". In i ugnen på 175 grader.

Efter 10-12 minutas har du ett färdigt mellanmåls-snack på omkring 16-18 kakor. Självklart kan man  ha i allt fantasin tillåter och skafferiet erbjuder. 

"Heeeelt oookej mamma", sa Hugo vid mellanmålet idag. Och det mina vänner är ett mycket högt betyg. Den där ostkakan med keso (som ju jag tyckte var himmelsk!) gick inte ner för fem öre! På tur står matmuffins. Med banan. Lets go bananas! 

Mot nyttigheten -and beyond!

Hugo & jag

        

I lördags flydde vi kylan en aning. Jag och Hugo. Drog in till stan, köpte massa gott godis, tittade på leksaker och bläddrade i böckerna på NK. 

Bokavdelningen där är verkligen inspirerande! Av allt i varuhuset blir jag som mest sugen på just en bok. Inte en dyrgrip tillväska? Designer-skor? Nej, faktiskt inte. Men en kaffe!

Böcker, något Hugo och jag har gemensamt. 

Jag fick med mig två "första året" böcker till twinsen. En innestående doppresent från deras kusiner.  Hugo har en bok, där det står om hans hyss och påfund. Han verkligen Ä L S K A R att läsa den. Därför vet jag att även tvillingarna vill läsa om helikopteräventyr, första gående stegen och hur äckligt mat var i början...

Idag blev vi kvar på ön och slog till på en fika. IGEN! Jag vet... Men vi spelade en massa UNO.

Drog till kyrkan för att dansa ut granen och (all fika) men få en godispåse från fiskdammen! Detta måste ha varit Hugos lyckohelg. 

Och slutligen skämde jag bort min kropp med två timmar längd i skogen alldeles intill oss. Men det är nästan ett inlägg av eget slag. Vi bor så löjligt nära sjö, pooler och en ljuvlig skog med en massa upplysta hälsospår. Nu är jag mör i armarna och ser fram emot en lugn kväll! Hoppas ni har tagit hand om varandra väl denna helg. Kram!

the sweet escape

            

        

Har ni också ett sådant rum? Ett tillflykts rum? En säkerhetsbas med konserver och andra livsnödvändigheter så att man kan överleva där ett tag. Utan att bli hittad. Ens av ett damkorn. Eller nåja, jag drar alltid saker lite långt...

Vårt gästrum är vår sweet escape. Här kan man få sova en hel natt utan att bli störd. Spartanskt och odekorerat likt ett avskalat hotellrum. Men även detta rum är "in progress" och besitter god potential. Likt min förkylning faktiskt. Jag vågar härmed säga att den checkat ut. Vad som checkar in är däremot en liten farfar. Just i detta rum. Hoppas han ska trivas i vår hydda!

Söta julrester en frusen sjukdag

        

        

Tänk er sjukstuga i dagarna tre. Tänk er att det faller snö åt både höger och vänster. Tänk er att ni måste gå ut och skotta bort skiten. Tänk, så var det. Så jag packade in allt sjukt i massa kläder. Och skottade för glatta livet. Sedan belönade jag oss alla med söta julrester och varm havremjölkchoklad. Med grädde. Mums sa alla i kör.

Det var en gång...

       

...en mamma som redan var på lite dåligt humör. Inte blev det bättre av att en busunge frenetiskt började öppna paket efter paket efter paket efter paket ur paketkalendern han så snällt fått av sin farmor. Utan att säga något, tog hon alla paket som fanns kvar och gömde dem. Arg som ett bi, men fortfarande tyst som en fluga. Vad som gick lite snett i denna berättelse var att mamman helt glömt i all ilska vad hon gömt paketen... Det blev både julafton, juldagen, nyår och trettonhelg utan att ha avslutat förra årets paketkalender. Men så en dag i mitten på januari...

Hittade (givetvis) busungen paketen. Tänk så arg mamman måste varit, för hon kan fortfarande inte minnas gömstället. Hittat och glömt öppnades många paket i utomordentlig lycka! Tatueringar, godis, smågubbar, klistermärken och julpynt öppnades gladeligen. Mitten på januari, men det kan inte hjälpas. Blir man arg så att man inte minns var man gömt sonens paket får man snällt ge vika och säga att "självklart ska du hänga upp julpyntet i ditt fönster".  

Mamman i berättelsen vill vara anonym. 

Något att lova det nya året?

        

Dessa rackarungar! Mestadels alldeles underbart, ibland tröttsamt och alldeles förfärligt påfrestande. Sedan vet jag hur fort det går (för dem att trilla ner från köksbänken, ja, jag vet!). Nej, jag menar; Barn växer så fort. Tiden rusar. Vi ska (tack gode Gud) inte ha fler barn, vilket gör att jag försöker njuta av mammaledigheten. Hugo började på förskolan när han var 16 månader. Då är man rätt liten. Dessa kommer börja när de är två. Det ska bli kul att få checka in två så förståndiga (!) barn in i förskolelivet. Men fram tills dess ska vi hitta på massor av äventyr!

        

Men, för att jag ska orka med en massa äventyr har jag lovat att vara lite snäll mot mig själv detta året. Undvika socker. Men äta massa mörk choklad och raw food kakor! Minska glutenintaget. Jag gillar inte bröd. Så det blir lätt. Sedan vill jag fortsätta ge moder jord en kram och servera mer grönt och mindre kött. Det behöver nödvändigtvis inte vara vegetariska rätter, men mindre kött/person och mer grönt! Då kan man till och med unna sig en bit ekologiskt kött. 

Men hej lilla havre-vän! Tur för dig att din förpackning var trevlig för annars hade du aldrig fått följa med hem. En kompis viskade i mitt öra att det är supermumsigt att göra latte, varmchoklad, smoothie och gröt på havremjölk. Och så mättar det mer. Som laktosintolerant lockar det. Men ja, jag kommer ta omvägen. Blanda havreblaskan med mjölk till en början. Och det är inte tokigt alls! I varm choklad är det försmäktande gott! Havreblaskan kommer få en egen plats i kylen från och med tjugosexton.

För att toppa immunförsvaret och tarmflorans betydelse kommer jag ge mig ut i skidspåret en sväng.

Nej, jag har inte blivit tokig. Eller jobbig. Inte mer än vanligt. Jag har bara läst Fredrik Pauluns bok om socker och följt bloggen Food Pharmacy ett tag. Efter att ha varit förkyld mer eller mindre hela hösten tänker jag att det är värt att ta hand om mig själv lite bättre. Även om det kan vara det jobbigaste i världen när man är krasslig.