Jaha, nu kan man ju lätt tro att det är samma barn på bilderna. Men icke. Vi börjar med Albert ovan. Som ni vet började han livet med riktigt dåliga odds. Inte hjälpte det att han var för tidigt född. Några näppa gram, som man egentligen inte lärt känna när hans liv stod på spel. Skulle han gå förlorad, vem skulle vi egentligen sörja? Det låter galet, jag vet... Men här kommer poängen; Albert är en charmör. När man säger till honom, låtsas han som att det regnar. Det bådar gott för en framtida super-buse! När du skrattar, skrattar han. Omsorgsfullt klappar han sina händer, gör imse vimse spindel eller ger oss en spontanpuss. Med öppen mun. Såklart.
Idag började han gå. Före brorsan! Och då slog det mig, samtidigt som tårar rann från kinderna. "Det var denna killen, vi höll på att mista, han som upptäcker livet nu, han som vi lärt känna och älska högt som solen".
Det blir ju svårt att överträffa texten ovan för William. Eftersom han inte genomgått någon större operation, ingen operation alls, har han alltid legat lite före brorsan. William iakttar, det mesta vi gör och det vi stoppar i munnen. Han senaste IQ-drag är att rita. Och bygga med duplo. Hallå! Killen är 14 månader!!! (eller 12 månader korrigerat). Innan ni ringer guiness rekordbok vill jag bara meddela att teckningen ovan har hans storebror målat. William finjusterar bara lite. William kommer säkert bli en två meter lång professor, med glasögon på näsan och eldigt rött hår på sidorna. (Tänk dig Einstein). Eller också blir han öns bäste buse. Eller sopstations-sorterare. Det blir lika fint det. Älskade unge!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar