Åh, hur härligt att få komma hem! Det är nästan det bästa med varje resa. För hur ljuvligt det än var i Paris så är det oslagbart att få träffa familjen igen. Ett Thai-uttryck lyder "att få längta är en gåva". Och det är så sant. Alla har inte möjlighet att se världen. Alla har heller ingen familj att få längta efter. Jag är då en lycklig en.
Det räcker med en weekend borta och jag får sån lust att skämma bort denne älsklingen med bus och favoritmat. Jag tror faktiskt scones uppfanns så att en femåring vid namn Hugo skulle få mumsa på dem en dag.
Den dagen var igår. Jag hade just packat upp cityväskan från Paris när det var dags att packa lantligare och något svalare plagg. Gärna i en stråväska. Imorgon är det dags att få vingar. Igen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar