"Vi drog till fjällen, fest hela kvällen. Se upp i backen för Envall attacken". Nja, kanske inte riktigt så när en trebarnsfamilj drar till Vemdalen. Men nästan. Fest hela kvällen var nog mer fika halva dagen.
Vi trodde att det mest skulle bli pulka för twinsen. Men tog med de där pyttekorta second hand skidorna i fall att. Och ni må tro att det blev åka av! William kunde inte få nog av skidor! Och Albert kunde inte få nog av värmestugor!
Och jag själv kunde inte få nog av bastun!
När Hugo och Johan utförde avancerad skiing på minst sagt hög nivå, (Jag ligger SÅ i lä...) njöt jag av att skrota omkring i världens mysigaste fjällstuga. En stuga vi gärna kallar vår en dag.
Sedan var det dags igen! Men idag ville William åka själv. Både "lift" och "backe".
Ja, vi är extremt malliga. Ungen har ju inte ens gått i ett år!!! Själv spenderade jag ytterligare en dag med Albert i en värmestuga eller ett fik. Faktiskt såg följande dag ut på samma sätt.
Kvällarna i myshuset avslutades med bastu och glass. Bra combo för övrigt. Ännu bättre om man tål glass antar jag.
Efter långa åtta timmar i bilen kom vi hem till en ö full av snö! Vilken lycka! Alla var glada över att vara hemma och alla var dessutom nöjda!
Med risk för att låta alldeles för episk säger jag det ändå; Hos oss på radhusgatan börjar längdspåren näst intill utanför dörren!!! Idag fick jag med mig en granne som krigade med mig i spåren. Självklart stannade vi på halva vägen för en belöningsfika. För vet ni? Vi var inte bara grymma på att smeta på lite valla. Vi var grymma i spåren! Glada amatörer goes pro! Ka-tjing! Ses vi i spåren?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar