Den däringa tickande bomben, me myself with twins exploderade fortare än någon kunnat ana! Faktiskt så fort att från första riktiga värken till att ligga på operation inom en timme. Min man och en barndoktor hann precis anlända i tid till snittet. Jag är så jäkla imponerad över vad kroppen klarar. Och hur stark man är ensam när det verkligen gäller. Tvillingarna kom alltså i vecka 33 + 2 dagar. Det var i torsdags. Och man kallar händelsen för akutsnitt. Med facit i hand skönt. Har man respekt och rädsla för sprutor och andra sjukhusgrejor är det lika bra att köra allt på en gång och fort som tusan! Tack kroppen! Så; nu till twinsen. Mr one vägde 1780 gram och brorsan inte långt efter med sina 1560 gram. De kunde båda andas själva! Bara en sådan sak. Nu behöver de lite hjälp med att hålla värmen och sondmatning. Annars är de i sådant fint skick. Vi kan väl säga att busy busy busy doing nothing at all, är ett minne blott.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar