att bli storebror

Älskade Hugo. På våra gator har du nyfiket och koncentrerat tultat omkring. Känt på vattnet i fontänen, och jag förstår inte än idag att du aldrig trillade i? Du har ätit glassar som varit lika stora som du. Ätit sand som om det vore det självklaraste av allt. Suttit på trottoarer för att se bilarna susa förbi på vägen framför.

Idag springer du runt kvarteret. Jag måste ta i för att hinna ikapp. Du drar din egenbyggda båt i fontänen i ett snöre. Du är stolt så du nästan spricker. Jag likaså. Picknick är lika självklart som utflykten i sig, alla dar i veckan. Med självsäkerhet pekar du ut alla bilsorter. Är det en okänd bil säger du att den måste vara amerikansk.

Allt detta har VI gjort. Hugo, Mamma och Pappa. Vi tre. Tillsammans. I fyra år. Det har varit en otrolig resa sedan din första dag med oss. Du är ren glädje och kärlek.

Om tre månader blir du storebror. Till två små identiska pojkar. Det är ingen enkel uppgift att axla. Det kommer bli ett tungt ok, du kommer att få vara stor ibland, men vilja vara liten. Igen. Varann är allt vi har och tillsammans kommer vi att ta oss fram i medgång och motgång. I tårar och ilska men alltid med kärlek. Och det är så viktigt. Ulf Lundell sjunger att "Kärleken förde oss samman", och just så är det när man får syskon. Det är det finaste vi kan ge varann. Kärlek. Du kommer bli en fantastisk storebror. Och vi ska göra vårt bästa för att vara lika fantastiska föräldrar.

Älskade Hugo